I begynnelsen rådde kaos. AA-grupper utformade sina egna regler; vad som var tillåtet i en grupp var förbjudet i en annan. De tolv traditionerna tillkom för att bringa ordning. De antogs vid en AA-konferens 1950, samma år som Dr Bob, en av de drivande krafterna bakom dem, avled.

Det som genomsyrar de tolv traditionerna är enkelhet, men också upphovsmännens insikt om hur vi alkoholister fungerar.

Traditionerna garanterar att vi inte frestas låta vår själviskhet utnyttja rörelsen för egna syften. Vi måste infoga oss i ett kollektiv med ett enda främsta syfte: Att hjälpa andra alkoholister finna samma lösning som vi.

Den tredje traditionen slår fast att det räcker med en önskan att sluta dricka för att gå med i AA. Ingen har rätt att ifrågasätta ditt medlemskap, det är tvärtom - i enlighet med AA:s femte tradition - de övriga medlemmarnas främsta uppgift att hjälpa dig.

AA-gruppen är helt självförsörjande, men det får inte förekomma några avgifter. Var och en bidrar till gruppen efter egen förmåga. Det finns ingen avlönad personal. Praktiska göromål (som den här hemsidan) utförs på ideell basis av tjänare som väljs av gruppens medlemmar.

Det finns 105 000 AA-grupper runtom i världen som samlar tre miljoner alkoholister, men det finns endast en auktoriet för oss alla - en älskande Gud.

A A : S I T O L V I T R A D I T I O N E R

Våra erfarenheter inom AA har lärt oss följande:

1. Varje medlem i Anonyma Alkoholister är bara en liten del av det stora hela. AA måste fortsätta att leva, annars kommer de flesta av oss med säkerhet att dö. Därför går vår gemensamma välfärd först. Men individens bästa följer tätt efter.

2. För vår gemenskaps syfte finns det endast en högsta auktoritet - en kärleksfull Gud så som han kommer till uttryck i vårt gruppsamvete.

3. Vårt medlemskap borde omfatta alla som lider av alkoholism. Därför får vi inte avvisa någon som vill tillfriskna. Medlemskap i AA bör inte heller vara beroende av pengar eller åsikter. Varhelst två eller tre alkoholister kommer tillsammans för sin nykterhets skull kan de kalla sig en AA-grupp, förutsatt att de som grupp inte har någon annan anknytning eller något annat syfte.

4. Med avseende på sina egna angelägenheter bör varje AA-grupp vara ansvariga endast inför sitt eget samvete och inte inför någon annan överhet. Men när dessa planer även berör angränsande gruppers välfärd bör dessa grupper rådfrågas. Och ingen grupp, regionkommitté eller enskild person bör någonsin vidta någon åtgärd som påverkar AA som helhet utan att diskutera med de förtroendevalda i förtroenderådet. I sådana frågor går vår gemensamma välfärd före allt annat.

5. Varje grupp i Anonyma Alkoholister bör vara en andlig enhet med ett enda huvudsyfte, nämligen att föra budskapet vidare till de alkoholister som fortfarande lider.

6. Problem med pengar, egendom och bestämmanderätt kan lätt avleda oss från vårt primära andliga mål. Vi tror därför att varje verksamhet, som hanterar pengar som är till verklig nytta för AA, bör inregistreras som bolag och skötas separat så att man skiljer de materiella från det andliga. En AA-grupp som sådan bör aldrig ägna sig åt affärsverksamhet. Verksamheter som stöder AA, till exempel klubbar eller behandlingshem som kräver mycket kapital och administration, bör inregistreras separat och vara helt fristående så att grupperna utan vidare kan lämna dem om det blir nödvändigt. Därför bör sådana verksamheter inte använda AA-namnet. Deras skötsel bör uteslutande åligga dem som stöder dem ekonomiskt. För klubbar föredras ofta AA-föreståndare, medan sjukhus liksom andra ställen för tillfrisknande bör skiljas helt från AA och ställas under medicinsk tillsyn. Även om en AA-grupp kan samarbeta med vem som helst, bör ett sådant samarbete aldrig sträcka sig till upprättande av dotterbolag eller till någon form av rekommendation, uttryckligt eller underförstådd. En AA-grupp kan inte binda sig till någon.

7. AA-grupperna bör vara helt självförsörjande genom frivilliga bidrag från sina egna medlemmar. Vi tror att varje grupp tidigt bör uppnå detta mål, att varje anhållan om bidrag från allmänna medel i Anonyma Alkoholisters namn är ytterst riskabel, vare sig den framställs av grupper, klubbar, sjukhus eller andra utomstående verksamheter samt accepterande av stora gåvor från vilken källa det vara månde eller av bidrag som medför någon som helst förpliktelse är oklokt. Sedan betraktar vi även med stor oro de AA-kassor som utöver måttliga reserver samlar medel utan angivet AA-ändamål. Erfarenheten har lärt oss att det inte finns någonting som med sådan säkerhet förstör vårt andliga arv som fåfänga tvister om egendom, pengar och makt.

8. Anonyma Alkoholister bör alltid förbli icke-professionellt. Vi definierar professionalism som rådgivning åt alkoholister mot betalning. Men vi kan anställa alkoholister för att utföra de tjänster för vilka vi i annat fall kunde varit tvungna att anlita icke-alkoholister. Sådana speciella tjänster kan avlönas väl. Men vårt vanliga AA-"tolvstegsarbete" är alltid oavlönat.

9. Varje enskild AA-grupp fodrar minsta möjliga organisation. Roterande ledarskap är bäst. En liten grupp kan välja en sekreterare, en större en roterande kommitté och grupperna i t.ex. ett storstadsområde kan välja en krets- eller regionkommitté, som kan ha en anställd sekreterare. Förtroenderådet är i själva verket AA:s servicekommitté. Det är förvaltare av både vår AA-tradition och de frivilliga AA-bidrag med vars hjälp vi upprätthåller Servicekontorets verksamhet i Stockholm. Förtroenderådet har gruppernas fullmakt att sköta AA:s kontakter med allmänheten på en övergripande nivå, och står som garant för integriteten i vårt viktigaste nyhetsmedium, Servicebladet. Alla företrädare för AA förutsätts vara besjälade av serviceanda, för sanna ledare inom AA är endast betrodda och erfarna tjänare åt helheten. Deras titlar medför ingen verklig makt, de styr inte. Allmän respekt är nyckeln till deras möjligheter att uträtta något för gemenskapen.

10. Ingen AA-grupp eller AA-medlem bör någonsin uttala någon åsikt i något kontroversiellt ämne som ligger utanför AA:s verksamhet på sådant sätt att AA inbegrips. Detta gäller särskilt områdena politik, alkoholpolitik eller religionssamfund. AA-grupperna bekämpar ingen. I dessa frågor kan de därför inte uttrycka några som helst åsikter.

11. I våra relationer med allmänheten bör vi bevara vår personliga anonymitet. Vi anser att AA bör undvika kommersiell PR och reklam. Namn och bilder på AA-medlemmar bör inte offentliggöras i media. Våra relationer med allmänheten bör grundas på rörelsens inneboende dragningskraft snarare än på propaganda och reklam. Vi behöver inte framhäva oss själva. Vi tycker att det är bättre att låta våra vänner rekommendera oss.

12. Slutligen tror vi Anonyma Alkoholister att principen om anonymitet har oerhört stor betydelse för vår andliga välfärd. Den påminner oss att vi ska sätta princip före person och att vi verkligen ska sträva efter sann ödmjukhet. Detta för att vår stora lycka inte ska göra oss bortskämda och för att vi alltid ska leva i tacksam begrundan av honom som har uppsikt över oss alla.