Något
som jag har märkt efter att ha flyttat till en annan
stad är att Stora Bokens budskap inte alltid uppskattas.
Jag tror inte att jag är ensam om att höra suckar
och försynta pustningar under mina delningar om vårt
programs budskap.
Det är anmärkningsvärt
hur lite av vårt budskap som delges på vissa möten,
istället så pratas det om att skrapa fönster,
hur chefen är, eller någon gammal fyllehistoria
toppat med ett "bara jag har villigheten".
Om detta
verkligen fungerar för somliga har jag inget som helst problem med.
Men det är anmärkningsvärt hur få nykommlimgar
som stannar kvar. Jag har snart bott i min nya stad i ett år,
och jag har sett många nykommlingar komma, för att
snart försvinna igen. Men varför är det så svårt
för mig att förmedla AA:s budskap till dessa nykommlimgar?
Jag har flera gånger sett nykommlimgar identifiera sig
med mina delningar, då blir dom intresserade, sedan hör
dom ett annat budskap från resten av deltagarna på mötet.
När jag sedan efter mötet pratar med nykommlingen,
kan jag se att AA:s budskap inte längre verkar lika intressant,
för den andra vägen, utlagd i 15-minutersdelningar,
ser förstås enklare ut.
För ett tag sedan satt jag på ett möte och bestämde mig
för att verkligen lyssna vad som egentligen förmedlades. Således
slöt jag ögonen och koncentrerade mig helhjärtat på det
jag hörde. Under mötets gång lyckades jag inte höra någonting
som var taget ur vår gemensamma lösning, som vi för övrigt
enligt Stora Boken ska vara helt överens om. Däremot så framgick
det hur fantastiska dom var på en viss avdelning på socialtjänsten
och hur bra den lokala öppenbehandlingen var, sen nämndes AA i vissa
fall lite snabbt som en viss betydande orsak till nykterheten. |
|
Det
gick upp för mig att det budskap som förmedlades
var att vägen till nykterhet går via socialtjänsten
och behandling. Sedan är det trevligt att gå till
AA för att umgås och prata om sina problem. Men
var kommer programmet in?
Det är inte min mening att förminska det jobb som socialtjänst
och behandlingshem gör, dom gör en bra insats och följer sina
behandlingsplaner. Men det är inte AA. Jag har själv varit
på behandling och det fungerade som en bra väckarklocka för mig
personligen, men jag höll på att somna om igen. Detta blir nämligen
följden om jag inte praktiserar stegen, lär mig hela sanningen
om mig själv, städar upp mitt förflutna och får en medveten
kontakt med Gud genom den andliga upplevelse som progammet leder till. Jag är
evigt tacksam för den alkis som kom fram till mig efter ett möte där
jag öppet bad om hjälp, för att jag sakta ruttnade inifrån
och kände hur jag höll på att dö. Han var den ende i rummet
som älskade mig tillräckligt för att göra sig besväret
att erbjuda mig en lösning. Och vilken lösning!
Men vi måste bli fler som erbjuder AA:s lösning. Jag vet hur svårt
det är att ensam stå upp för budskapet i Stora Boken, men jag
har inte sett någon annan lösning än att stå kvar, för
jag är helt övertygad om att detta budskap kan förändra livet
för en lidande alkoholist. Och blir man två, så blir det enklare.
Sedan är det bara att försöka sprida det vidare.
Ger vi bara
inte upp så går det att förändra livet för
många till slut. Just denna kärlek för våra
bröder och systrar måste genomsyra vår gemenskap.
Johan L
AA Into Action Kungsbacka
|
|
